fredag 28 augusti 2009

Back Home!

Nu är vi hemma igen, från Umeå. Där tog det dem två dagar att klura ut Millans problem med magen. Hon lider av något som heter "neuropatisk smärta".
Dvs en kronisk smärta i tarmväggen som väl är en nervsmärta. De ger henne nu 3 olika starka smärtlindrande tabletter, som verkar på den sortens smärta och som verkar fungera för henne. Långtidsverkande smärtlindring, för ett problem som på sikt kan klinga ut, av sig själv. Om inte, så kan man döda vissa nerver, så att det inte gör ont mer.

Människokroppen har något som de kallade för "smärtminne" och eftersom hon hade ont, så länge med sitt tarmvred - som de ju inte gjorde något åt förrän det var riktigt akut - så minns nerverna detta och gör alltså mer ont nu, än de skulle behöva göra.

Så nu ligger hon på Sundsvalls sjukhus igen, bara några dagar till, för att prova ut rätt dos av sina mediciner.
HOn säger att det känns bättre nu, för denna smärtlindring är "mjukare" och framförallt kan hon komma på benen och fungera som en vanlig människa igen

Jippi, mumlar jag lite försiktigt. Än har vi inte kommit över bäcken, så jag viskar lite bara ;-)
För övrigt var det trevligt i Umeå, eftersom jag bara behövde bo på patienthotellet en enda natt. Peter och Marta kom ju hem från Turkiet, så jag kunde bo hos dem istället. Alltid kul att få vara med dem. Det är inte så ofta det händer direkt.

Nu ska jag sno ihop något i matväg till mig och Lasse.

Kram på er Pompisar

8 kommentarer:

doran sa...

Hallo Lia-..Ja du ser så konstig våra kroppar är..det där om "minnes"smärta har jag läst om,men är lite ovanligt..Hoppas nu att det funkar för henne..så att hon äntligen kan börja att LEVA!

Linnea S. sa...

Hur såg det ut hemma hos peter och marta då? Har dom det tjusigt?

Håller tumme för att det är rätt diagnos nu! Jag framkastade faktiskt en liknande teori för flera veckor sen... Hoppas dessutom att det är något övergående såklart. men ändå. skönt att ha ett namn på monstret..

doran sa...

Hallo!!! numer, är jag bara på Face book.. Jättekul ,må jag säga.ha det gott kram!

sarawn sa...

Men åh vad skönt att hon äntligen *viskar jag oxå* verkar ha fått rätt smärtlindring. Nu kan det väl bara bli bättre!!
Kram!

Anonym sa...

Hej Lia
Jag beklagar händelserna hos dig och de dina och önskar dig det bästa.
Tack för att du tittar in till mig, jag funderar på att avsluta min blog och fortsätta i UK.
Varken jag eller Kojiki trivs riktigt här längre. Är osäker.
På en bärbar dator kan man koppla till en vanlig mus. Jag använder nästan aldrig styrplattan på min laptop.
Som jag tidigare skrev så önskar jag dig det bästa och att vi "hörs/ses" igen.
Din vän
Ian McOwen

doran sa...

Hej Lia...min blogg har totalt "ballat ur" kommer inte in där ..men skit samma ..det kanske är roligare med en annan blogg?? Facebook är kul iallafall..jag kom in här p,g.a. via Agaths blogg.min sida finns inte står det????

Lia sa...

Nej din sida har försvunnit. jag kommer inte heller in där längre. Först var det bara gamla inlägg från april där. Även fast jag valde "idag". Där fanns bara april månads inlägg. Sen försvann hela sidan.

Camilla sa...

Hej