Hemma

Hemma igen. Det var skönt att åka bort ett tag.

Vi åkte alltså till Höga Kusten och Norrfällsviken. Det var vackert så det nästan gjorde ont! Jag gilar att se höga kusten på vintehalvåret. Det är kärvt, det är kalt och ser kallt ut. Det gillar jag.
Det var väldigt dimmigt och disigt när vi åkte dit. Lika dimmigt och disigt var den när vi åkte hem. Men i går, på lördagen var det kanonväder! Solen sken ooch det blev jättefina foton. Jag ska lägga ut några senare.

Först gick vi ut på förmiddagen. Vi var ute och promenerade i ca 1 ½ timme. Sen kom vi hem och drack en mugg soppa. Ovan med den friska luften, somnade jag en liten stund, när jag egentligen hade tänkt läsa lite. Vi tog en promenad till, lite senare, när solen var på väg att gå ner. Då var vi ute nästan i en timme. Så skönt! Man mår ju så bra, efter att varit ute mycket.

Tyvärr reagerade jag på solskenet, som jag fick på förmiddagen, så jag blev väldigt röd och irriterad i ansiktet. Idag har jag solsveda i pannan och lite på halsen. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle reagera, så jag hade inte ens med mig något solskydd. Men det blev i alla fall inga bestående brännsår, utan bara solsveda.
Det sitter bara kvar lite längre på mig, än vad det gör normalt sett, på andra människor.

Betakaroten var det någon som rekommenderade. Jag kan berätta att jag åt betakaroten i chockdoser för några år sedan. De flesta äter kanske 3-4 st 0,5 mg :s tabletter två ggr per dag. jag åt 30 gram (!) 3 ggr per dag.
Naturligtvis receptbelagt och under läkarkontroll.
Resultatet blev gula handflator och fotsulor, samt en kraftig självlysande orange diarré!
I något slags neonliknande nyans!
OCH jag har efter detta problem med att äta råa moröter. Jag tror jag utvecklade någon slags allergi, mot betakaroten. Äter jag råa morötter får jag klåda och så "bränns" det nästan i munnen och på tandköttet. Så kan det gå =)

Nåväl. Helgen var mycket lyckad. Vi sov länge, åt gott och bara var lediga.

Samira var jätteduktig, men vi tror inte hon gillar att åka bil. Så, längre resor än 1-1½ timme ska hon inte behöva göra.
Hon fick gå ute ochså. I koppel. Nu gillar jag inte katter i koppel, men hon ville så gärna gå ut och hon njöt verkligen av det. Hon sa til flera gånger om att få gå ut. Hon stod till och med stilla medan vi satte på henne selen. Det har alltid varit kamp om det, tidigare. Hon gillar inte sele.
Eftersom hon är en hittekatt, som verkar vara innekatt från början och dessutom är otroligt tillgiven, så vill vi inte släppa ut henne fritt. Dels har hon inget begrepp om bilar och vi bor alldeles för nära en stor väg, samt har väldigt nära till motorvägen. Dels kan vem som helst plocka med sig henne och stjäla henne. Det vill vi verkligen inte! Man vet aldrig hur hon skulle kunna bli behandlad.

Bodde vi på landet, så var det ju annorlunda förstås.

Nu ska jag smörja in ansiktet i något lugnande, så att jag får hjälp med läkningen av solsvedan.

Godnatt då, Ungar!