Jag tjatar

...om min "matblogg". Idag på jobbet diskuterade vi åter om varför man skriver om vad man ätit och varför man lägger recept på bloggen. Ni minns, jag skrev om det igår, varför jag lägger ut mina recept osv eller var det i förrgår?

Nåja. Jag säger att jag skriver väl om vad jag vill. Att laga mat är roligt! Men min opponent tycker att det måste finnas viktigare saker att skriva om. Jamen svarade jag, om jag bloggar, så är det väl ändå min blogg! Ingen behöver ju läsa den om man inte vill, eller hur? Det är ju inget tvång!

Jag ser min blogg som en dagbok, där jag delar med mig av en del, men långt ifrån mycket av min vardag. Det händer väldigt mycket mer runt omkring mig, än det jag skriver här.

Men dels är jag nybörjare i att blogga, dels väljer jag själv. Det skulle väl aldrig någonsin falla mig in, att försöka ha åsikter om vad folk skriver? Nej hujeda mig. Jag må tycka annorlunda ibland, men jag skiter totalt i, vad folk skriver i sina bloggar.

Däremot tycker jag att det kul att läsa i olika bloggar. Det är ju därför de finns. Jag lär mig mycket om andra, jag kanske kan hitta nya kompisar? Jag får läsa om folk som mår dåligt, hur de försöker klara av det mest vardagliga, trots värk osv. Då fösöker jag skriva någon liten uppmuntran ibland. Eller jag kanske bara vill bilda mig min egen uppfattning om saker och ting?

Jag hittade en killes blogg en gång för ett tag sedan via Google. Han är runt36 år, sitter i rullstol och har även underutvecklade armar. Han skriver genom att blåsa på något vis, med munnen in ett rör.Han hade en otrolig syn på tillvaron! Jag är lite ledsen, för jag sparade inte hans blogg i mina favoriter. Det är synd, för jag skulle vilja läsa mer, av det han skrivit. Jag söker och söker, men jag hittar inte igen hans blogg.

Jag är en egen person, men egna åsikter och har mina egna ståndpunkter. Ingen och jag upprepar detta, INGEN skall säga åt mig vad jag ska tycka och hur jag ska tänka.
Take it or leave it. Jag är en vuxen människa, en frånskild 3-barnsmor med min alldeles egna livserfarenhet, jag kan faktiskt tänka själv.

He he, nu vräkte jag ur mig mot er stackars 10 "trogna" fast ni är helt oskyldiga. Förlåt. Det var ju en för er okänd människa som vräkte ur sig en massa. Jag tror inte heller att denna person vet om att jag har en blogg. Personen i fråga tycker alltid så mycket. Vet precis hur det är att uppfostra barn, trots att man inga barn har själv, ex.vis. Det finns mängder av såna exempel. Jag blir lite trött ibland.

Idag har jag promenerat jättemycket, igår med. I morgon ska jag åter promenera till jobbet.
Jag åkte bil idag, men lämnade bilen på parkeringen och promenerade hem. Så i morgon går jag dit och åker bil hem.

Vilken mat det blev idag? Jag visste väl att ni skyulle fråga!!

Blodpudding och bacon, med vitkålssallad. Vatten