söndag 21 september 2008

Söndagsfunderingar

Idag känner jag mig utvilad. Det känns verkligen skönt för jag var så trött i fredags så jag orkade ingenting. I går var jag också ganska seg, så jag uträttde inte så mycket. idag däremot, ska jag sätta fart.
Nu ska jag först börja med att måla insidan av köksskåpen. Sedan skall vitrinskåpets innehåll packas och lite köksprylar också. Vi skall till Indal med ett lass. Vi jhar tillgång både till garaget och att av sovrummen. Det är jätteskönt, för om vi får iväg det mesta som finns i skåp och garderober, så är det ju bara möblerna kvar att flytta sedan.

Lars fyller släpvagnen med prylar från garage och friggebod, jag fyller bagaget i bilen med saker inifrån huset.

Jag har glömt att nämna att Lasse har köpt en ny bil. Nja inte ny, men årsmodell -00. En mörkröd Ford Mondeo, herrgårdsvagn. Den är ju toppen att ha nu, när vi håller på att flytta.
Han har dessutom tagit sig tid att fixa mina lilla Golf, så att jag kan ombesiktiga den. Sen skall den säljas.
Jag köper istället hans Citroen Xantia, som är både nyare och i bättre skick än vad Golfen är.

Båda katterna sitter nu ute i sina koppel och njuter av att få vara ute.
Vi har nu haft Samira i 9 månader. Hon är lugn och fin och njuter verkligen av det lugna sällskapet här hos oss. Hon var lite stressad hos sin förra ägare, där de små barnen jagade henne och drog i henne.
Zink ha varit här i nästan 3 månader. Nu börjar han försiktigt närma sig. Han hoppar ( sedan en vecka tillbaks) upp i Lasses knä och lägger sig till rätta. Ännu har han inte legat i mitt knä, men han ligger gärna bredvid mig. För några dagar sedan jamade han till och hoppade upp till mig i sängen just innan jag skulle vakna. Han trampade lite och fastnade med klorna hela tiden. Han försökte försiktigt sätta en tass på mitt bröst och tänkte nog lägga sig där, men eftersom han fastnade med klorna, så gav han till slut upp och lade sig i fotänden av sängen istället.
Han visar i alla fall att han vill vara med oss.
Tyvärr får jag inte borsta och klippa bort de hårda pälsknutar han har. Han är väldigt rädd om dem =)
Inte heller får jag klippa hans klor. Det har han aldrig gjort hos sin tidigare ägare heller. De är verkligen långa och otroligt vassa.
Nåja, vi ska ju flytta och snart nog får han vara utekatt igen, som han är van. Då nöts väl klorna av sig själva.
Hans förra ägare lät honom bo helt ensam i ett hus i drygt 2 månader innan vi köpte honom. Han var otroligt mager när han kom och vi har försökt göda honom. Nu börjar han kännas mer normal över ryggen och benen. Han sörjde nog av att vara så övergiven. Bara nån som tittade till honom och fyllde på mat, var eller varannan dag. Pälsen var i ett eländigt skick och jag är glad över att idag ser han jättefin ut. Visst, det finns tovor kvar, men han är tjock och blank i pälsen som är yvig och fin i övrigt.
Eventuellt tar jag honom till veterinären som kan få klippa klorna och raka bort tovorna.

Nu ska vi åka till Birsta och handla lite.

Hörs

Inga kommentarer: