fredag 20 februari 2009

Fredagskväll - myskväll - eller?

Köpte hem lite vin, lite småplock till detta. Ni vet -inlagd parmesanost, marinerade champinjoner, marinerade vitlöksklyftor, marinerad kapris, osv.

Dukade fram, drack lite vin, mådde gott.

Så kom då ett litet sms: vad gör du?

Det brukar ståså, när MIllan vill till akuten....vad gör du?

Så jag ringde förstås direkt och mycket riktigt, ett besök på akuten var nödvändigt.
Till saken hör, att hon blev utskriven idag. 8 timmar senare är hon tillbaks på sjukhuset. Hon mår bra -det är inte det, men hennes tape på operationssåret hade lossnat och det blödde. Så hon satte på ett litet bandage, men då kan man inte fästa plattan till stomipåsen där. Den lossnar och så kan man ju inte ha det, då rinner allt ju bredvid.
Så hon behövde lägga om såret, med tape, samt få en ny platta. Hon hade gjort av med 5 plattor i sitt försök att lösa det på egen hand, men det gick inte.

Hon ringde till sjukvårdsupplysningen för att be att få komma tillbaks tilla vdelningne i 5 minuter, få såret omlagt och ny platta runt stomin, så att hon hade nåt att fästa påsen i.
Men avdelningen ville inte ta emot henne, utan hänvisade till akuten. De tog emot, men skickade ändå upp henne till avdelningen.
Där fattade de tydligen ngenting. De trodde att hon ville att de skulle byta STOMIPÅSE. När hon frågade om de tänkte sätta fast den "där" så sa de Ja. Då undrade hon om de inte skulle fixa såret så att det överhuvudtagetgick att sätta dit den. JAHAAAAA, jo DET kanske vore bra. Ja då byter vi sårtapen.
Men i himmelens namn. Det var ju det hon for dit för! Ingen hade lyssnat på hennes förklaring, Nänä, utan de drog sina egna slutsatser. Inte att undra på, att hon så ofta och länge fick ligga med sina smärtor när hon låg på den avdelningen?! Man tar sig för pannan!

Det tog dem nästan 2 timmar att få it en ny tape på operationssåret och en ny platta till
stomipåsen...

Så gick det med vår fredagskväll.

Men vad gör det? Nu är det helg, Pompisar och vi (de flesta av oss) är lediga i två sköna dagar!

Godnatt på er. Pompisar

4 kommentarer:

sarawn sa...

Ja ibland blir man häpen över farten inom sjukvården......Själv satt jag i 50 minuter i telefonkö till sjukvårdsupplysningen igår kväll. Linnea kräktes igår o jag ville rådgöra lite. Det slutade med att de inte kunde ge mig ett vettigt svar för de var så osäkra på enkammarhjärtan. Istället blev jag uppringd av barnjouren som ville lägga in Nea på studs, lyckades dock avstyra det efter löfta om att vi skyulle komma in direkt om det blev mer under natten. Det har det dock inte blivit men Nea o jag är ändå hemma från Ö-vik, Lars o Olle får bada o åka på cup själva:( Jag får väl sitta inne i läsa o dricka lite kaffe o hoppas att jag inte åker på nåt oxå, jag ska ju göra gastroskopi på måndag....
Ha en underbar lördag!

Anonym sa...

Men - vad var det för folk som jobbade i går? Alla verkar ha varit helt "över" En kille satt i väntrummet i två timmar samtidigt som vi väntade på Camilla. Han skulle ha svar på ett prov. När han till slut frågade sköterskan, så visade det sig att de inte alls hade tagit nåt prov, så han fick gå in igen och göra det...
Dessutom har man i princip inte skött om Millans sår, under sjukhusvistelsen, inte visat hur man gör hemma, inte skickat med reservtape, inte visat hur man försiktigt tar sig ur sängen, för att skydda magmusklerna inuti magen. De lät henne ligga med smärta alldeles för länge innan de gjorde nåt. Erbjöd tabletter, när hon var i akut behov av morfinsppruta, så hon vid ett flertal gånger fick ligga med sin smärta i timmar, innan de gav henne sprutan. jag fattar ingenting. Jag som alltid tyckt vi haft en bra vård här i Sundsvall. Alla andra tillfällen har det funkat bra iaf. Men nu - Nu tror jag att alla indragningar gjort att de inte hinner tänka efter riktigt. Och värre blir det. Det skall ju dras in ännu mer.

sarawn sa...

Vad gullig du är och vad glad jag blir :)

Anonym sa...

Lia!
Vad de har blivit slarvigas inom vården,ska nu inte din dotter få slappna av i 5 minuyter för att de slarvar...Jag tycker nog att det låter som vårdpersonalen behövde sätta sig på skolbänken igen och lära sig hur man ska handskas med sjuka människor.Tur att det redde upp sig.
Kramar