Kratta

Det är väldigt vackert väder och jag skall strax gå ut och kratta lite. Solen skiner som bara den och jag ska förstås smörja in mig ordentligt med solskyddsfaktor 80,som vanligt.
Jag tänkte nu inte vara i solen, för det finns stora partier på tomten som ligger i skugga. Det är en av fördelarna som vi såg, med detta hus när vi skulle var här och tittade på det.
Det blir stora skuggpartier allteftersom solen vandrar och jag kan hitta skugga någonstans hela dagen.
Det är på dessa ställen vi kommer att ställa ut trädgårdsgrupper, så att jag alltid har möjlighet att sitta ute om jag vill.

Tre lediga dagar och jag skall försöka vara ute så mycket jag kan. Meningen var, att jag skulle jobba antingen idag eller i morgon, men vår controler på jobbet sa, att jag inte behöver göra något bokslut denna månad, för hon kan använda sig av förra månadens siffror.
Hon tyckte att det var viktigare att jag är ledig.

Och det har hon nog rätt i.

På måndag bär det iväg med Millan till Umeå. Äntligen skall hon få hjälp. Jag tar 2-3 dagars semester och följer med henne.
Mer ledighet har jag inte att ta ut, tyvärr. I värsta fall, får jag väl sjukskriva mig igen. Det är ju ny månad och det sjukavdraget kommer inte förrän i juni. Min lön och mitt jobb är inte det viktigaste.
Min dotter är viktigast och jag får väl se till att få den ledighet som behövs. Jag kanske kan få ett par dagars tjänsteledigt om det kniper. Vi får se, det löser sig.

Just nu har hon stopp i stomin och har väldigt kraftiga smärtor, så att morfinsprutorna knappt ger någon hjälp. Eftersom det är stopp, så mår hon väldigt illa också.
Det som inte kan komma ut i stomin, måste ju ut på nåt sätt och då kräks hon. Hon kan just nu inte röra sig utan försöker ligga blick stilla. Om hon rör på sig, krampar det alldeles otroligt mycket.
Hon kan bara ligga där och hoppas att det släpper nån gång.
Det hoppas jag också.

Aldrig i min vildaste fantasi kunde ajg väl ro, att min barn skulle få det så besvärligt. Man önskar ju sina barn endast det bästa. Nu lever hon i en mardrömstillvaro och jag kan inte hjälpa henne. Jag är ju mamma, jag ska ju ta bort det svåra, onda. =(

Nu är det dags att gå och smörja in mig.

Ja visst ja! Linnéa, (Johnnys flickvän) har gått ner 2,9 kg senaste veckan. Strongt gjort. Hon håller på att ändra matvanor och träningsvanor. Hon har gått ner runt 10 kilo nu och jag tycker hon är jätteduktig.
Peppes flickvän - som jag tänkte bo hos, när jag är i Umeå -är också duktig, vill jag gärna berätta. Hon tränar regelbundet och det önskar jag att jag också hade gnistan till att göra. Man blir nästan lite avundsjuk. Det sitter ju i viljan och Kalasbyxan har den vilja som behövs, det har jag märkt =)

Kör hårt tjejer!