Finaste finasten lille pyret

Sitter här i Göteborg och hör lille Elliott smågrymta lite. Han har ätit och är en liten pys som inte låter speciellt mycket. Har faktiskt inte hört honom gråta än. Jo visst har det kommit ett litet tjut, men mest ett Vadnu? Ska jag vänta. Kom hit! Mat! OAOUU Men inget regelrätt gråt överhuvud taget. Han är go och nöjd och välmående, den lille.
Så, ni som tänkter på skrikande spädbarn, kan glömma det. Här är en som inte skriker. Alls.

Han har ett så pyttesött näpet litet ansikte. Han har Farmors grop i hakan och är en fenomenal blandning av sina föräldrar i övrigt. Jag har fått privilegiet att hålla honom i famnen hur mycket som helst. De nyblivna föräldrarna har varit gulliga och låtit mig ha honom, trots att de nog helst velat ha honom för sig själva, egentligen =)

Jag har varit ute och joggat närmare en timme om dagen med lille taxen Desmond. Mycket uppskattat av honom och mig själv. Jätteskönt och vi ska ut i morgon bitti igen. Idag hann vi inte göra det, för jag har varit med Elliott och hans mamma på barnvagns-bio. Det började i stan redan klockan halv elva och vi sov till halv nio, så vi hann inget motionspass i morse. Ikväll efter maten, ska jag i alla fall ta honom med på en lång skön promenad. Kanske joggar vi lite också.

Vädret här nere är jättefint och vi har sköna dagar. Förutom en timmes jogging/promenad på morgnarna med vovven, så har Linneá och jag tagit med vovve och barnvagn på långa härliga promenader.
Lille Desmond skuttar så glatt när vi är ute och sen slocknar han som ett ljus när vi kommer hem. Mycket motion för en liten ta av dvärgmodell.

Nu ska jag vila lite. Till middag idag blir de kokt fisk med äggsås , som är en av sonens favoriter. Igår var det hemgjorda potatisbullar.

Ha det så bra så länge, Pompisar