Jag var till doktorn för att få hjälp med mina vallningar. Jag har haft problem med dem i ca 6 år och trodde jag skulle kunna stå ut och att de skulle försvinna.
Eftersom det nu har gått 6 år och det inte har mattats av, så tänkte jag att jag måste få hjälp. Det är jobbigt att vakna flera gånger per natt och vara alldeles varm och svettig. Man känner sig ju aldrig utsövd!
Jag har inte haft mens på drygt 1½ år, så jag poängterade noga att jag naturligtvis inte vill ha blödningar igen. Så jag fick tabletter som jag skulle ta varje dag. Cliovelle heter de.
Efter en vecka tyckte jag att det redan började kännas bättre med vallningarna. På dagarna var det definitivt skillnad och jag vaknade kanske en gång per natt. Helt perfekt.
Sen började det...
Först märkte jag att jag blev grinig och överreagerade så fort nåt gick mig emot. Efter ett par dagar fick jag en liten aha upplevelse. Detta liknade precis PMS ju! Jag var riktigt ledsen och deppig. Har nog inte känt mig så nere på väldigt länge, vilket jag också sa till Lasse, stackarn som var den som blev drabbad av mitt humör.. Så jag läste i bipacksedeln på mina tabletter och mycket riktigt Depression är en biverkning.
Sen kom en blödning - en annan vanlig biverkning. Jag går upp i vikt, sväller och är plufsig. Ytterligare en biverkning.
Det jobbiga är, att jag nu är inne på 10.e dagen med blödningar. De blir bara värre och värre och mensvärken är enorm. Precis som i gamla "goda" tider.
FAN Å!
Förutom detta, så har de nattliga svettningarna återkommit i full styrka. Jag har legat tre-fyra nätter nu och toksvettats. Mensvärken är enorm och jag blöder som....
Så jag slutar med dessa tabletter.
Nu.
Aldrig kan det fungera som det borde med mig =(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar