torsdag 6 november 2008

Det är jag som är...

...Zink.

Jag är inte så pigg, men det blir allt bättre.
Min matte drog iväg med mig till nån dum människa som klämde och drog och grejade med mig. Jag blev sååå arg, så jag var tvungen att fräsa lite, men den där människan som även luktade konstigt, bara envisades.
Till slut var jag tvungen att ta i på skarpen! Jag fräste rejält och la mig bättre tillrätta i mattes famn. När människa, som kallas för ve-te-ri-när blev förvånad över mitt sätt att reagera, kände jag mig tvungen att titta väldigt strängt på henne. Då slutade hon att klämma på mig.

Men inte blev det bättre för det. De stoppade in mig i buren igen. Skönt tänkte jag, men så hörde jag att de sa åt matte att hämta mig om några timmar. Va? Hjälp vad är det som händer?
Det kom en annan människa som kallades för Linda (hon hade snäll röst) hon tog buren med sig och så försvann matte ur sikte.

Snälla Rösten var inte så snäll egentligen. Hon stack en nål i mig, som satt fast i en plastslang till eh plastpåse, som hängde högt upp. Man fick inte leka med den. Dumma dom.

Vad är det för bra med en sån förresten? Inte blev jag frisk av den, inte! Ett dumt bandage på benet fick jag, som jag försökte gnaga av, så fort jag fick chansen.

Matte kom och var minsann len i rösten. Gulleponken och stackars liten puttenutte.

Fnys

Hon bar ut mig i bilen och så hämtade vi husse. På hemvägen blev jag så kissnödig så jag inte såg nån annan utväg än att kissa på filten. Jag gjorde det i smyg i ett hörn. (Jag tror inte de märkte nåt...)

Väl hemma blev jag lite sugen. Matte gav mig fisk. Jag var lite sur på henne, så jag tog bara en liten tugga. Och så slickade jag i mig lite av såsen, från kattmaten. Den är godast!

Om jag säger till matte, så sitter hon bredvid mig när jag äter. Hon klappar mig hela tiden. Mysigt. Fast jag tror inte hon går på det längre. I morse fick jag nöja mig med att hon var i köket. Jag åt lite mer idag. Man är ju jättehungrig. Har inte ätit riktigt på en hel vecka ju!

Nu ska jag sova lite. Snart kommer de hem från jobbet och jag vill inte att matte ska märka att jag använt datorn.

Mjau på er!

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja..du Lia du är som du är...en Riktig Kattmamma eller hur? fast det är bra tycker jag Jag älskar oxå Kattor...kram