Idag for jag till sjukhuset för att hälsa på Millan, trots att hon sagt att hon inte orkade med besök. Väl där möter jag en liten krumryggig tjej i korridoren som börjar GRÅTA när hon ser mig!
Jag försökte få henne att gå lite till, för det ska ju vara bra för henne. Men hon orkade inte, hade för ont. Så hon vände tillbaks till sängen igen. Det var då 4½ timme sedan hennes senaste morfinspruta, som bara hade gett henne smärtlindring i ca 1 timme. Hon hade fått beskedet att hon inte skulle få en till och att hon måste röra på sig.
Jag blev arg. Inte tillräckligt arg, men ganska arg. Jag ringde efter sköterskan och frågade vad de gör för Camilla, vad de har för planer för henne och vad de säger om hennes situation. 3 frågor i snabb följd, men aningens höjd röst.
Ja hon har fått börja äta idag. Då sa Camilla att hon inte alls ätit pga illamående.
Sen började sköterskan informera oss om vad dumt det är att ge morfin, hur tarmar fungerar och att Camilla måste röra sig mer.
Det där VET vi. Jag vill absolut inte att hon ska få morfin hela tiden!
Det må ju finnas något annat att ge? Nåt som inte är lika farligt?
Camilla vill inte ha morfin. Hon vill bli av med smärtan. Hon vill bli frisk och vill ju komma hem!
Jag började argumentera och sa att javisst, jobbar tarmarna bättre om hon rör sig. Jag gjorde mig dum och sa: Men om det nu är sammanväxningar igen, vilket är ganska troligt, eftersom det är exakt samma scenario som förra gången, så undrade jag om det hjälper att röra sig när man har sammanväxningar. Släpper det då?
Nej det gör det ju inte, fick jag till svar.
Okej men om det nu är sammanväxningar, så är det ju inte konstigt om det gör ont och att hon inte kan röra sig, eller?
Jo hmmm. Rynkad panna och DÅ! Då mina vänner gjordes den första undersöökning överhuvudtaget denna vecka!
Hon kände på magen, förhörde sig om hur smärtorna känns, hur länge, hur ihållande osv. Hon så hur ont Camilla hade, bara där hon låg stilla.
Frågade om Dexofenet som Millan fått mot smärtan. Fick svaret att de inte hjälper det minsta lilla.
Sen fick Millan sin spruta och ett löfte om att sköterskan skulle fråga doktorn om en sömntablett, så att stackarn äntligen får sova.
Nu börjar det röra sig lite.
De har beslutat att byta ut Dexoflen mot Tradolan.
Nu tänker jag äta TV-middag. Det är Lets Dance
Hejdå, Pompisar
4 kommentarer:
Du Lia..Dexofen är bara en inflamatorisk tablett,,Tradolan är däremot ett Morfinprparat.. Men nu undrar jag...Hur kan man ge en "värktablett" mot magsmärtor??? Det fick jag lära mig att det SKA man ABSOLUT inte göra...utan att först veta vad som orsakat värken... D...ta henne med dig..och DRA til UPPSALA ,nu på en gång,det hade jag gjort om det var min dotter.. Jag litar på att du förstår hur allvarligt detta är... far nu iväg "snälla" Hör av dig ..kramar...
Nu vet de ju vad magsmärtan beror på. Man ger inte värktabletter mot diffusa magsmärtor. Det är ett tarmvred/sammanväxning. De hoppas på tarmvred och vill att det rätar ut sig själv. En sammanväxning blir de till slut tvingad att operera, vilket i sin tur kan ge nya sammanväxingar. Så sa dokron till Camilla. Hon har väntat på "sin" kirurg.
Stackars stackars Millan som åker på bakslag hela tiden! Vilken tur att hon har dig som backar upp henne!
Kram!!
Hej Lia!
Jag förstår att du var trött igår,
vem hade inte varit det när du ska behöva tala om för vårdpersonalen hur de ska jobba.Iblandd behöver de en knäpp på näsan.Och det är så hemskt att den lilla människan ska få sitta i klämm för att de inte gör något.Så jag förstår varför du var trött igår,du är ju inte mer än människa.Och nu vet du väl redan att det var Carl-Jan som
åkte ut?Vad skönt att somna så pang bom*ler*
Jag önskar dej en fin Lördag.
Kramar.
Skicka en kommentar