lördag 21 mars 2009

Lilla Zinkpojken

I morse rasade det massor från taket. Det fanns mycket kvar och jag var ut och försökte slå ner det som jag kom åt. (Lars är på möte i Stockholm) Det fanns en ca 2 kvm stort isflak med ca 5 dc snö ovanpå, som sköt ut från hustaket och som vilade på brotaket. Jag nådde det inte och fick ge upp.

För en stund sedan släppte jag ut Zink. Jag stängde dörren och vände mig inåt hallen. Då hörde jag världens BRAK och hela huset skakade.
Jag tittade ut och det låg massor av stora issjok och jättehögar med snö - men ingen katt.

Så jag kastade på mig ytterkläderna och började skotta. Idiotiskt, för om han inte hann undan, så hade han väl fått ett ton snö och is över sig. Men jag grät och jag ropade på honom, medan jag skottade. Samira var också bekymrad och sökte hon också. Hon var särskilt på ett ställe, så jag skottade mest där. Jag hittade ingen Zink.
Nu vände jag blicken till andra sidan bron. men jag måste få vila. En död katt fösvinner inte.

Samira gick ut och när jag skulle kolla efter henne så kom hon. MED ZINK!

Duktiga flickan. Hon gick ut och hämtade hem honom.

Jag fick ont i handleden, har gråtit floder och nu släppte anspänningen och jag har istället en sprängande huvudvärk.

Men jag har min fina katt hemma. Båda två, förresten.

Och det är huvudsaken.

13 kommentarer:

Anonym sa...

Lia...vad du håller på!!! DU VET VÄL ATT kattor har nio LIV..*skratt*
hur mår "millan" nu??

Anonym sa...

Millan mår inte bra. Hon är hemma och får hjälp av ASIH-gruppen (Avancerad Sjukvård i Hemmet) De sätter dropp, när hon behöver det. I övrigt görs ingenting...

Anonym sa...

Men kära nån!!! Vad är det som händer..?? Får du inget svar alls,om hur det kommer att bli? Och hur länge??ska hon behöva ha det så här??

Anonym sa...

Bra att någon tar tag i detta (jag läste just förra inslaget) sök ett annat sjukhus eller åk direkt AKUT till Umeå...be först att få ut hennes journaler...det får de ej neka ,att ge ..enligt lag! Dra sedan "järnet till UMEÅ...finns inget annat att göra! Lycka till!

Linnea S. sa...

Fasen vad läskigt... Jag hade grinat också. Vilken tur att han inte hamnat under, mn et är klart han är nog kvick som en iller den där katten!

Du föressten, är det inte dags att vi försöker kolla upp möjligheten att skicka Camilla till uppsala eller något? Eller försöka hitta en specialistläkare som kan svara på alla frågor. Alvarligt talat är jag chockad över hur jäkla dåliga dom verkar vara på sundsvalls sjukhus. Det måste ju räcka nu.

Anonym sa...

Linnea: Jo jag ska försöka. vet bara inte hur.

Linnea S. sa...

jag har några föslag i alla fall.

ett: ring och prata (eller maila) till avdelningarna på andra stora sjukhus. Fråga dem om råd.

jag läst epå lite och det är lagstiftad rätt för alla patienter att få "second opinon" av en annan läkare om man vill och möjlighet att byta sjukhus eller vårdinrättning om man inte är nöjd.

Så jag tror det är ringa runt som gäller. Jag kan hjälpa till om det behövs! kram

Linnea S. sa...

http://akademiska.se/templates/contactform____34977.aspx?mailaddress=magtarmmott%7D%7Bakademiska.se&department=magtarmmottagningen

här kan man maila till mag och tarmavdelningen på akademiska sjuhkhuset. man kan nog be om råd där.

Linnea S. sa...

http://www.sjukvardsradgivningen.se/allakapitel.asp?CategoryID=20325&AllChap=True

Linnea S. sa...

Jag hoppas verkligen att du inte tog det som kritik mot dig? Jag tror det är helt unikt med en mamma som ställer upp så helhjärtat som du gör som en riktigt enmans insatsstyrka!

Det är bara behandlingen på sjukhuset som jag tycker verkar oacceptabel...

Anonym sa...

Lilla Gumman. Jag tar det inte som någon negativ kritik! Inte då.
Och det är många som engagerar sig. Det känns skönt. Nu ska jag ta och titta på dina länkar. Tack för fin hjälp. Kram

Anonym sa...

Bra Linnea,att du "peppar" Lia för att gå vidare med Camillas besvär...De har RÄTT att begära en VALFRIHETS REMISS...som innebär att de kan välja ett annat sjukhus...!

Anonym sa...

Hej Lia!
Det verkar ionte vara en ände på allt tråkigt kring Millan,så jag förstår att du känner dej både less och trött på att altid vara den hurtiga....Så tänk på er själva i första hand,jag vet du har det jobbigt.Men när du kommer är du alltid välkommen,be inte om ursäkt,du är välkommen där du
kommer.Hoppas att solen ska ge dej lite kraft.
Jag önskar dej en så fin Tisdag du kan ha.
Kramar.