Dag ett med soppa igen. Jag hade glömt exakt HUR hungrig man blir.
Nu vet jag. Så jag ska gå och lägga mig så jag kan sova bort problemet. Lyckligtvis har jag inte svårt att somna även om jag är hungrig.
Förra gången tog det mig 10 dagar innan hungerkänslorna försvann. Vi får se hur det går denna gång.
Natti natti, Pompisar.
1 kommentar:
nej, det vore inte farligt alls tycker jag. Men det är ingen idé att gå runt och hoppas, jag är rätt övertygad om att han kommer att stanna kvar där inne minst några dagar extra, så jag tar ut all frustrerad längtan efter det... :)
Undrar mycket hur han kommer se ut lilla fisen och hur han ligger egentligen. men det lär dom väl få reda på på förlossnignen om inte annat.
Kunde du känna hur barnen låg i magen? jag känner bara att det är någon där, i någon slags heffaklumpsformat. men det är väl inte direkt gott om plats nu heller...
kram hoppas hungern går över snabbare den här gången, hur länge ska du köra?
Skicka en kommentar