Back Home!

Nu är vi hemma igen, från Umeå. Där tog det dem två dagar att klura ut Millans problem med magen. Hon lider av något som heter "neuropatisk smärta".
Dvs en kronisk smärta i tarmväggen som väl är en nervsmärta. De ger henne nu 3 olika starka smärtlindrande tabletter, som verkar på den sortens smärta och som verkar fungera för henne. Långtidsverkande smärtlindring, för ett problem som på sikt kan klinga ut, av sig själv. Om inte, så kan man döda vissa nerver, så att det inte gör ont mer.

Människokroppen har något som de kallade för "smärtminne" och eftersom hon hade ont, så länge med sitt tarmvred - som de ju inte gjorde något åt förrän det var riktigt akut - så minns nerverna detta och gör alltså mer ont nu, än de skulle behöva göra.

Så nu ligger hon på Sundsvalls sjukhus igen, bara några dagar till, för att prova ut rätt dos av sina mediciner.
HOn säger att det känns bättre nu, för denna smärtlindring är "mjukare" och framförallt kan hon komma på benen och fungera som en vanlig människa igen

Jippi, mumlar jag lite försiktigt. Än har vi inte kommit över bäcken, så jag viskar lite bara ;-)
För övrigt var det trevligt i Umeå, eftersom jag bara behövde bo på patienthotellet en enda natt. Peter och Marta kom ju hem från Turkiet, så jag kunde bo hos dem istället. Alltid kul att få vara med dem. Det är inte så ofta det händer direkt.

Nu ska jag sno ihop något i matväg till mig och Lasse.

Kram på er Pompisar

Inte Jansson - men minst lika gott!

Matjesillslåda

Potatis
Matjesill
en hel purjolök
max ½ liten gul lök
färsk dill
Grädde


Varva skivad potatis, finstrimlad pujrolök, lök och dill med matjesillen delad i bitar.
Häll på grädden

Grädda i ugnen tills potatisen är mjuk. ( Precis som med en potatisgratin)

Verkligen gott! Nu för tiden är denna rätt själskriven på mitt julbord bredvid sin kompis Janssons Frestelse. Jag kan inte vara utan någon av dem =D

Umeå - tredje försöket

På tisdag ska Millan (och jag) till Umeå. Har de sagt. Igen.

Första gången blev det ingen resa, för dagen innan hade hon så ont so hon bara skrek och det blev akut operation, som visade ett tarmvred, där tarmen vridit sig runt ett helt varv och var helt stängd.

Andra gången ( i förra veckan) blev det ingen resa eftersom de plötsligt kom på i Umeå att de ju hade kirurg-konferens, så då kunde hon ju inte få komma.

Nu har hon legat på sjukhuset hela veckan med sina smärtor, sitt begränsade antal sprutor, och sin kamp för sin smärtlindring.

På tisdag bär det alltså av.

Beträffande smärtlindringen. De har begränsat hennes ketogansprutor till 4 st/dygn. "men om du får ont ska du förstås säga till". Säger hon till, så hjälper det ju inte. Ingen bryr sig. Om man inte mår bra och har väldigt ont, så orkar man inte diskutera. Man ska inte ens behäöva diskutera. De vet ju hur det var sist. Många, många timmar fick hon ligga och vänta på smärtlindring och då visade det sig att hn hade ett rejält tarmvred! Fatta vilken smärta hon tvingats gå igenom för att "det är ju inte bra med så mycket sprutor"!!!
Kan de inte bara inse att nu är det något fel igen! Tjejen luras inte. Hon Har Ont!!!

Det finns särskilt en sköterska nattetid, som liksom inte bryr sig om hur ont hon har. Denna sköterska kan komma med frågor som: Har du verkligen så ont? eller Kan du inte vänta lite till? Det är ju bara 4 timmar sen du fick en spruta. Och så travar hon iväg för att komma med sprutan en hel timme senare. Eller det klassiska: "ska du inte prova en tablett istället"

Himmel! Hur svårt kan det vara? Tabletterna lindrar inte alls! Inte det minsta. Det är ofta så snabb passage i tarmen att de kommer ut osmälta! Då blir det ju ingen smärtlindring alls!

Vid ett par tillfällen har Millan tagit permis för att få vara hemma lite. I Fredags for hon hem vid 16-tiden. Hon fick en spruta precis innan jag hämtade henne. Dessutom tabletter för att klara sig hela helgen. Vid 07.15 fick jag ett sms där det stod att hon var tillbaks på sjukhuset igen.

Sköterskan tittar på henne och säger: Jaha så du har ont och vill ha en spruta? Ändå fick du ju en innan du åkte hem? Ja, sa Camilla, men det är ju 9 timmar sedan!
Jag misstänker att kärringen tror att Camilla bluffar, faktiskt. Det är ju nu inte hennes sak att avgöra om Millan behöver sprutorna eller ej. Det finns det läkare som bestämmer.

När Millan säger att det gör jätteont och hon vill ha en spruta, så ska de inte försöka dra ut på det. Hon säger inte till i onödan. Nån dag har hon klarat sig med ett par sprutor, men de flesta dygn kanske hon måste ha 5 sprutor för att slippa ha ont jättemycket.

Därför ser jag fram emot att få åka till Umeå. Jag vill att de skall hitta felet. Jag tror ändå jag, att det är ett begynnande tarmvred igen. Men det får Umeåresan utvisa, om de hittar nåt sånt.
Poängen är, att de vid förra tarmvredet inte såg det heller på röntgen och diverse undersökningar. Vad är det som säger att det syns den här gången?

Visserligen har hon ett otroligt snabbt tarmflöde. Och tur är väl det. Om det inte gick lika snabbt, så skulle inget hinna passera mellan de kramperna som uppstår när tarmen vrider lite på sig. Sen slappnar den av och då rinner det förbi massor, sen vrider den sig så det gör ju ont osv.

Fast - det är bara min egne lilla teori det.

Så - Umeå here we come!

Sol på er, Pompisar!

Mamma 80 år!

Idag har vi firat mamma, som fyller 80 år. Oj vad en massa blommor hon har fått! Otroliga mängder. Och presenter. Ja, hon blev då väldigt uppvaktad, ska jag säga! =)
Jättekul för henne!

Igår kväll gick jag en liten vända i skogen. Det fanns massor av fårticka, lite gula kantareller och så hittade jag lite taggsvamp. Mer kantareller är på gång och jag täckte över dem lite, så att de inte skall synas ;-)
Så idag har jag stekt kantarellerna och mumsat i mig dem. Jag har även förvällt den övriga svampen i dess eget spad. Det får svalna över natten, innan jag ska frysa in dom.
Fårticka är för övrigt en mycket bra "hjälpsvamp" som man med fördel kan blanda med annan svamp. Den tar likosm smak av den andra svampen, så att den drygas ut lite. Bra va?

Jag har även plockat in min lavendel, som nu skall torka innan jag gör i ordning mina små söta tygpåsar.

Srtädningen här hemma är inte prioriterad just nu, men vad gör väl det? det finns ju kvar till helgen. Den första helgen på väldigt länge som inte är inbokad för nånting. Bara vara hemma.

G'natt Pompisar

Inget Umeå - än

Milan skulle få åka till Umeå i början av denna vecka. jag har ordnat med ledigt från jobbet. Jag har avsagt uppvaktningen på torsdag, då jag skulle ha fått en guldklocka efter 25 års anställning. Jag har även sagt ifrån att hjälpa mamma med smörgåstårtan och hjälp i samband med hennes 80-årsdag på onsdag.

vad händer? Jo när vårt sjukhus ringer och vill veta vilken dag hon får komma, så meddelar Umeå sjukhus att det ju inte kan bli denna vecka, eftersom de har kirurg konferens! Endast akuta operationer kan utföras.

Detta borde de i rimlighetens namn ha vetat om förra veckan och inte lovat att hon skulle få komma!

Nu skall hon alltså få ligga kvar i en vecka till, med sina smärtor och vänta!

I morgon skall hon försöka få prata med sin läkare igen och begära att få åka till något annat sjukhus. Ex.vis Karolinska, eller till Sofiahemmet.

Man blir så arg!

Krusbärssylt

Idag har jag plockat ren vår lilla krusbärsbuske. Det blev ca 5 kg bär. Sen funderade jag en stund, om jag skulle göra sylt eller saft av bären. Jag har aldrig gjort varken det ena eller det andra förr, så det ska bli intressant att smaka.
Lars valde sylt, så nu snoppar vi krusbär för fullt. Mina fingertoppar är lite svampiga och rynkiga vid det här laget, så jag tar mig en liten paus. Lars, han står där i köket och rensar krusbär så snällt. Det är lite för sent känner jag, att koka någon sylt i kväll, så jag häller helt enkelt på hälften av sockret i kväll, så får bären stå och dra lite över natten. Så kan jag koka dem i morgon och tillsätta resten av sockret.
Lite mynta, tror jag att jag ska tillsätta också. Jo det kan bli bra. Det känner jag. Jag har ju mynta i växthuset, så jag vill prova. Det måste bli bra det - jo det är jag ganska säker på =) Bara en känsla jag fick precis medan jag skrev här...Jag tillsätter lite i några av de sista burkarna helt enkel, så får vi utvärdera vad vi tycker smakar bäst.

NU skall jag gå tillbaks till den tappre mannen i köket.

I morgon är det syskonträff. Alla mina syskon med respektive, samt så många av deras barn och ev. barbarn kommer.
Tyvärr kommer inget av mina barn. Johnny jobbar, Peter är i Turkiet och Camilla (nyförlovad idag i sjuksängen) ligger på sjukhuset.
Så gulligt. Jocke gick ner på knä, där bredvid sjuksängen och friade. Hon svarade ja och idag bytte de ringar!

Grattis!

Hejdå Pompisar
#Ett litet tillägg i inläget: det blev inte sylt av det där inte. Det blev typ - soppa! =( Så typiskt va? #

Mangel!

jag hittade en mangel på Blocket idag. 500:-
Det är en sån där elmangel med perstorpsplatta ovanpå, som brukar finnas
i tvättstugor i hyreshus.

perfekt! De är de bästa och ajg har ju plats för den i tvättstugan. =)

MIllan är på sjukhuset igen =(

Hon ringde mig klockan halv två i natt. Jag slängde ju på mig kläderna och stack iväg förstås. Det tar ca 25 minuter att åka in till stan. Sen är det ju enkelriktat i hela Sundsvall och på nätterna är vissa vägar avstängda mellan 22-05. Det tar alltså en massa minuter i onödan att krångla sig runt för att ta sig fram till hennes adress. Alltså bryter jag friskt mot trafikreglerna. Jag kör samma väg, som jag brukar göra dagtid. Skulle nån stoppa mig, så har jag ju giltig anledning. Om inte de (läs polisen) tycker det, så får de väl skriva en böter då...Jag menar alltså, att om man bor i stenstan och måste till akuten, så ska man inte behöva vänta i onödan.

Hon hade väldigt ont i magen, så pass ont att ketogantabletten inte hjälpte alls och även feber. Då är det lite bråttom, för det är så lätt att torka ut om man har stomi och feber. Dessutom ska hon ju inte ha ont heller. Så där satt jag med henne på akuten, tills klockan var 05.15 i morse. Då rullade de upp henne till en avdelning och jag åkte hem till hennes lägenhet för ca 75 minuters sömn, innan jag skulle till jobbet.
Det som är "bra" med hennes problem, är att hon alltid får gå förbi kön och komma in och lägga sig inom 10-15 minuter. Varenda gång,faktiskt. Sen kommer de med et täcke och pysslar om henne. Att hon sedan får ligga ett par timmar i väntan på doktorn ibland, är inte så viktigt. Det viktiga är, att hon aldrig behöver sitta i väntrummet och vänta på sin tur, med övriga . Det är skönt.

Dagens efterrättstips:

Lägg upp ett par skopor äkta vaniljglass i en skål. Ringla flytande honung över glassen. Strö valnötter ovanpå. Otroligt gott!
Nåt för dig, Linnéa? Om du tar osötad glass kanske? Honung borde väl gå bra? Man behöver kanske 1 msk.

Linneskåp

Vi har tagit rätt på ett gammalt linneskåp från svärfars sommarstuga. Ca 100 år gammalt. Det är skavt i färgen, men det skall det väl få vara, när det är så till åldern kommet, tycker jag.
I kväll har jag flyttat över mina lakan och diskhanddukar till det gamla skåpet. Det är väldigt skoj faktiskt att ha det så fint ordnat med lakanen
Jag har lavendel i trädgården, som jag skall plocka in och torka. Sen kan jag göra små söta påsar och fylla dem med doftande lavendel, precis som förr. Det passar ochså så bra i ett så gammalt skåp.
Jag hade ett linneskåp förr, efter min mormor, men det blev fuktskadat när jag förvarade det i garaget en vinter, så det fick jag göra mig av med.
Därför är det extra kul, att få stoppa in sängkläderna i ett riktigt gammalt skåp igen.

Jo, jag vet, jag är lite fjantig, men jag älskar att stryka diskhanddukar och örngott. De blir så fina och mjuka. Prydligt travade i högar. Trevligt. =)
Det är för övrigt det enda jag tycker om att stryka. Kläder är bara blä att hålla på att stryka!

Jag önskar att jag hade en mangel. Det hade jag förr, men min fd man, sålde det jättebilligt, för han tyckte att jag "aldrig använde den". Vilken idioti!
Jag kontrade med att jag funderade på att sälja både borrmaskinen och vinkelslipen, eftersom han ju aldrig använde dom...
Då blev han sur - konstigt va? Jag kan fortfarande inte förstå skillnaden, kan ni? Jag tycker själv, att jag var riktigt fyndig den gången ;-)

Nåja, det där var ju bara en parentes. Inget viktigt. Jag ska i alla fall hålla utkik på blocket efter en mangel, tror jag.

Nu är jag i alla fall trött. Nån annan dag, skall jag organisera om gardiner och frottéhanddukar. Det blev ju massor av plats nu, när jag fick ett linneskåp!

Natti natti, Pompisar

Äntligen!

Nu har vi tömt och skurat klart i svärfars sommarstuga, som han hade sålt. Vi tog ledigt från lunch i fredags och så åkte vi dit och satte igång. Vi jobbade hela fredagskvällen, med att bära ut saker, packa i kartonger och röja i största allmänhet. Där finns en fin liten veranda/farstukvist, med vita snickerier och sittbänkar. Det är skogstomt, så det vita var inte särkilt vitt, det var grått. Nu har jag skurat alltihop med rotborste och det är vitt och fint igen. Men oj, vad slut jag blev!

Vid 21.30 tiden orkade vi inte mer, så vi plockade fram en halvflaska vin, som jag hade tagit med i sista sekunden innan vi åkte. Naturligtvis fanns ingen korkskruv, men Lars fixade det med en träskruv, som han skruvde ner i korken. Sen var det bara att dra ur den. Lätt som en plätt.

Vi tog med oss vinet och satte oss på bryggan med fötterna i vattnet. De var svalkande och skönt efter allt svettigt arbete.

Jag visste nu inte att det var bra badförhållanden där, annars hade jag förstås tagit med baddräkten. Jag älskar att bara i insjöar. Jag föredrar faktiskt det framför havsbad.

Som ni ser här ovan, så hade vi kameran med oss och fick några riktigt fina bilder.

I går morse vakande vi klockan halv 8 och satte genast igång att jobba. Slit och släp! Vid halv 11 kom Gittan och Stefan för att hjälpa till. Alltså. De körde 16 mil enkel väg, för att hjälpa oss. Utan att vi bett om det. Det kallar jag för vänner!

Vi fyra slet som djur igår. Gittan tog sig an fönstren. Det är 3 vanliga fönster "på rad" på långsidan, samt ett spjörjsat dubbelfönster på gaveln. Spröjsen var nymålad, förmodligen i sommar och där var kladdat med färg hur mycket som helst på rutorna. Det är ju enkelt att med rakblad skrapa bort gammal fasttorkad färg från rutorna, men om den inte har torkat riktigt, så smetar den ju ut och är näst intill omöjlig att få bort!

Det tog henne hela dagen att tvätta dessa få fönster! säkert 3-4 gånger, på varje sida. Och ändå var vi inte supernöjda, men enades om att det får duga.

Själv packade och sorterade jag allt som fanns i köksskåpen. Jag dammsög väggar och tak, för det fanns massor av spindelväv. Jag tömde och våttorkade sängen, samt dammsög madrasserna. Spisen var lyckligtvis knappt använd, så ugnen var enkel att göra ren. Kylskåpet däremot var en utmaning! Ja så skurade jag ur skåpen och alla lampor plockades ner. Allt skulle bäras ut och hela stugan har jag skurat med såpa. Det doftar verkligen rent, av såpan =)

Lasse och Stefan fick order om att tömma lilla stugan under tiden, så att jag direkt kunde göra om proceduren där också. Jag sknäskurade där, för det var ett väldigt smutsigt golv. Lillstugan har ju använts som förråd i 20 år, så där har väl inte skurats något alls, under den tiden kan man förstå.

Allt som varit i stugorna bar de ut och ställde på utbredda pressenningar. Sedan sorterades allt. En del skulle med hem, resten bars upp till gräsmattan invid vägen och grovsorterades på ytterligare pressenningar, fvb soptippen. Jag lovar, de bar nog undan ett ton med grejor. Detta trots att vi redan varit där ett flertal gånger innan och tagit bort ca 5 släpvagnar med prylar...

Tomten skulle förstås städas också och det fanns flera gamla brädhögar som skulle flyttas.

Nu ligger det ett berg med saker och skrot som skall forslas till soptippen. Jag lovar, det är minst 6-7 släpvagnslaster till. Detta skall göras på måndag, fast inte av oss. Nu får andra personer fortsätta och avsluta det hela.

Jag förmår inte mer. Inte Lars heller, tror jag. Min kropp är helt slut. Fast - det blir den ju alltid, när jag har jobbat så här hårt. Jag hämtar mig om ett par dagar =) Jag fick väldigt ont i axeln och skuldran, det fick jag förra gången jag hjälpte till med en flytt också.

Idag sov jag ända till klockan 10. Jag är ledbruten och trött. Så glad, så glad, att vi blev färdiga i går, så att vi kunde åka hem. Känslan av tillfredsställelse infinner sig. Jag har jobbat hårt med hela kroppen och det är skönt, trots att det straffar sig med värk lite överallt. Dessutom kunde vi hjälpa svärfar, som ju är helt oförmögen att fixa det själv. Han är ju både gammal och har haft en stroke för bara ett halvår sedan.

Nu vill jag bara tillägga en sak. Nästa helg, har vi syskonträff, med alla syskonbarn och deras respektive, samt ev barnbarn. Det ska bli jättekul! Att få ses, nästan alla. Det är ju inte särskilt vanligt. Nu kommer ju inte Peter och Johnny, för den ena är i Turkiet och den andra måste jobba. Kul är det i alla fall att få träffa alla dem som kommer. Skitkul!

Onsdagen efter det fyller mamma 80 år. Javisst ska jag hjälp henne att både städa innan, göra en smörgåstårtor och finnas där hela dagen och ta hand om alla gästerna.

Men.

Vad jag egentligen ville säga är, att jag vill inte ha fler kalas, uppbokningar eller annat som "måste" göras den närmaste tiden. JAG VILL VARA HEMMA i lugn och ro och "poa på" här med mitt. I lugn och ro. Inga inbjudningar hit eller dit. Inga engagemang. Bara få vara. Inga måsten. Inte åka bort. Inte göra nåt. Tänk att bara få ägna mig åt mitt hem och få "göra klart" härhemma.

Det är rena drömmen det. Måste vara 7-8 år sedan jag fick vara bara hemma en längre tid utan andra åtaganden...

Idag ska jag inte göra många knop, det är ett som är säkert. Jag ska pyssla lite med tvätten bara, men det gör man ju alltid ändå. Det är perfekt torkväder ute och man bör väl passa på =)

Jag har då rakt inga planer på att sätta en fot utanför tomgränsen.

Hejdå, Pompisar

Ut i skogen ska vi gå!

Jag tänker snabbt svida om och ta på mig gummistövlarna, mina gamla slitna mjukisbyxor och en gammal jacka, för att skrida ut i skogen för att söka efter små gulisar.

De har kommit här nu, sägs det =)

Hejdå, Pompisar

En hel vecka utan inlägg

Ja, vad ska man säga om det? Ingen verkar ha saknat mig i alla fall. Inga upprörda uppmaningar om att för 17 skärpa mig skriva nåt ;-)

Jo jag har jobbat järnet hela vecka och så har vi varit i Rättvik denna helg också. Jag kommer nog att jobba en hel del denna vecka med. Det är ju månadsskifte och vi har därmed bokslut på jobbet. Varenda post skall gås igenom och om den inte är betald, skall den tas med i mina "upplupna kostnader per 31/7-2009" Det skall hinnas med jämte mitt normala jobb, samt min kollegas som ju fortfarande har semester. Hans bokslut däremot, hinnar jag inte göra. Vi får höfta till något. Jag tror att han brukar ha ett ganska jämnt bokslut. Dvs likartat varje månad.
Det är annat med mitt. Det är olika hela tiden.

Och till helgen ska vi röja och skura i Svärfars sommarstuga som han har sålt. Där är millioner saker att gå igenom, sortera, slänga resp. frakta hem. Det är jobb för flera personer i minst en vecka. Vi har redan varit där 3 vändor...
Jag har ingen mer semester att ta ut. Jo - 1 dag, men den skall jag ta den dagen mamma fyller 80 år, den 19/8. Då ska jag göra en stor smörgåstårta och fixa lite dryckjom mm.

Varför skall jag alltid alltid vara den som skall jobba? Nu vill jag verkligen vinna en massa pengar så jag kan säga upp mig! Då har man mer tid över till allt annat, som man idag skall hinna med på den lilla fritid man har.

Svärfar han suckar över allt som skall göras, ändå är han ju själv oförmögen att göra något. 83 årig farbror med rullator efter en stroke. Det är ju Lars och jag som måste fixa det.
Inte får det kosta något heller.
Jag tror inte han hade tänkt sig att det måste städas heller. Jo - nog förstod han väl att det skall städas, men jag tror inte han funderat över att det skall göras så som en flyttstädning skall göras, alltså. Han tänkte nog mer dammsugning och moppa golvet.
En flyttstädning är ju lite mer än så, eller hur?

Jo Rättvik var det ju. Det var Classic Car Week. 13:e året i rad för Lars. 3:e för mig. Nu kunde vi bara vara där under helgen, eftersom jag inte fick semester, men det var mysigt.
Vi shoppade på marknaden och har varit på flera loppisar. Lite fynd blev det ju =)

Jo Syrran! Grattis på födelsedagen, så här lite i efterskott. Jag har köpt en present till dig.

Hejdå, Pompisar